Tempelherreorden var en medeltida riddarorden som grundades av Hugo av Payens, Gottfrid av Saint-Omer och sju andra riddare år 1118, vilket är ordens egna officiella tidpunkt för grundandet. De antog uppgiften att skydda pil-grimer mot överfall, då dessa färdades till Jerusalem under korstågen, och för att värna Korsfararstaterna. De kallade sig inledningsvis, "De fattiga medsoldaterna av Kristus", och de svor munkens såväl som riddarens löfte, vilket innebar att avstå från naturliga begär och svära kyskhet, tro, lydnad, disciplin och fattigdom.

Ordo Supremus 1 de 9 riddarna målning av Boyan Yanev

I kröniker står det skrivet att Hugo de Payns begav sig till kung Baldwin II av Jerusalem, med åtta riddare, som alla var släktingar genom blod eller äktenskap, för att bilda riddarens templar. De andra herrarna var Godfrey de Saint-Omer, Archambaud de St. Agnan Payen de Montdidier, André de Montbard, Geoffrey Bison, Hugues och två män registrerade endast med namnen Rossal och Gondamer.

Kung Baldwin II av Jerusalem blev imponerad, och gav riddarna en del av Salomo-templet, (även platsen för den muslimska al-Aqsa-moskén) att använda som bas. Således blev de kända som de fattiga riddarna av Kristus och templet. Både benämningen "Tempelriddare och Tempelherrar" används vid beskrivningen av "Orden" beroende på sammanhanget.

Klippdomen på Tempelberget.

År 1125 genomförde Hugues de Payens, regelbundna resor till Europa för att rekrytera nya medlemmar, samt arbetade med att säkerställa finansiering för "Orden". Många adelsmän och riddare föll för romantiken, att tillhöra och kämpa för en sådan "Orden", och många lovade pengar och land till riddarna. Under de kom-mande två åren reste de Payens runt bland de största makthavarna i Europa, och lyckades sprida ett gott ryckte om "Orden", och det upprättades ett första "Templarregistret" i London. 

Påven Honorius II

År 1128 var han officiellt inbjuden till kyrkomötet i Troyes där påven Honorius II utformade ett påvlig dekret till den "Militära Orden" och förklarade den som "en guds armé". De Payens största triumf, var när han fick Bernard of Clairvaux, en inflytelserik teolog att bli intresserad av "Orden".

Genom sin rikedom, och sina vittgående privilegier, blev "Orden" en viktig maktfaktor. Anseendet var så högt, att tempelherrarna växte till en säkerhetsorganisation. De betroddes att förvara pengar och utföra penningtransporter mellan olika platser. Genom Templet i London (högkvarteret i England) byggde kung Henrik II upp en fond i Jerusalem som kom till stor nytta för korsfararna. "Orden" lånade ut pengar både till enskilda och institutioner, men de viktigaste låntagarna var några av Europas kungahus. Det finns flera exempel på att "Ordens" lån räddade staters finanser. Templet i Paris (högkvarteret i Frankrike) blev nordvästra Europas viktigaste finansiella centrum. Här arbetade fyratusen män i den korsmärkta dräkten.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Temple_Church

Den 13 oktober 1307, beordrade kung Filip IV gripande av alla riddare i Frankrike. Påven Clemens V, utfärdade efter påtryckningar från kungen, den 22 November 1307 ett påvligt dekret. Alla monarker inom den kristna tron, skulle arrestera alla Tempelriddare och konfiskera deras rikedomar på order av Påven och Kyrkan. Tempelherreordens stormästare Jacques de Molay, Geoffrey de Charney och andra riddarna befann sig då i Frankrike.

På order av den franska kungen, arresterades alla tempelriddare den 13 Oktober 1307, och torterades tills de bekände de hemska brott som de anklagades för. Den 18 Mars 1314 återkallade de Molay och de Charney sina bekännelser, och uppgav att de var oskyldiga. De sade sig inte kunna förråda sin "Orden" eftersom de med tvång, tvingats bekänna något de inte gjort. De befanns omedelbart skyldiga till att ha återfallet som kättare, för vilket straffet var döden. Detta tystades under en tid ner, av de andra tempelriddarna. Kung Filip fortsatte att pressa och hota påven, till att officiellt upplösa orden. Allt tog ett dramatiskt slut 1314, med det offentliga avrättningen  av ledarna Jacques de Molay och Geoffroi de Charney, genom bränning på bål.

Chinon Pergamenten

De så kallade "Chinon-pergamenten", som finns be-varad i Vatikanens arkiv, visar att Clemens V år 1308 gav Tempelriddarna "absolution" mot anklagelserna, vilket betraktas, som ett stöd för att Påven åtminstone till en början, strävade efter att bevara Tempelherre-orden inom Kyrkan.

 
Vox in Excelso

Men de ådrog sig den franske kungen Filip IV, (Filip den skönes), vrede. Större delen av "Orden" i Frankrike fängslades på order av Vatikanen fredagen den 13 oktober 1307 och avrättades. Filip IV lyckades få Påven Clemens V att den 22 mars 1312 upplösa "Orden" igenom bannbullan "Vox in excelso".


Knights Templar part 1 - 8

Part 1: Hugh of Payens

Part 2: The Templars at the Siege of Ascalon

Part 3: Templar Cavalry in the Field

Part 4: False Charges Against the Templars

Part 5: The Trial of the Templars

Part 6: The Chinon Parchment (revised)

Part 7: Why Did Philip IV of France Target the Templars?

Part 8: Templars in Spain

Ref: Wikipedia, Världshistoria.se och Populärhistoria.se (https://popularhistoria.se/religion/kristendom/tempelriddarna) YouTube.com